"Jag hade för 6 år sen ett liv med en kille" säger jag och tar en paus

"Jag vet att många vet vem det är här inne" säger jag och tar en paus till.

Jag känner hur jag skakar. Kommer mitt liv förändras om 1 minnut?

"Om inte så har ni hör en låt av han och hans kommpisar idag" säger jag och jag hör några djupa andertag ute i havet av folk som lyssnar på mig.

"För 6 år sen var jag tillsammans med Liam Payne"

Jag hör hur alla tar djupa andertag och jag kollar mot Emma. Hon sitter med öppen mun och stora ögon mot mig.

"Men vilken härlig träff", säger Tomars och kommer upp på senen.

"Dom kommer nämmligen hit på fredag", säger Tomars

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad sa han precis? Detta får inte vara sant! Jag kommer inte klara av pressen. Prassen av att jag måste komma hit och se han. Eller, kan jag skolka? Nej, det skulle bara bli svåra konsikvenser även om jag skulle vilja till 100%.

Jag står och med halv öppen mun mot Tomars, som ett fån. Jag ser att han pratar men jag hör inte ett skit. Bäst att fråga Emma sen. Jag börjar plötsligt tänka på hur jag ser ut med öppen mun och stänger den genarst. Jag kollar ut mot Emma som lyssnar konsentrerat på vad Tomars säger.

"Då så, då får alla gå", säger Tomars

Alla reser sig upp och går mot se 4 utlångarna på Aulans alla vägar. Jag ser att Emma kommer gåendes mot mig och jag går då av senen. Vi går tysta ut ur aulan och letar upp en ledig bänk.

Jag känner speningen mellan oss, vi som alltid brukar prata. Jag måste lösa upp den.

"Hörde du vad Tomars sa?"

"Ja, One Direction kommer hit på fredag"

Fredag? Vad är det för dag idag? Tisdag? Onsdag? Vad är det för dag?

"Det är Onsdag idag", säger Emma plötsligt. Men väldigt tyst.

Snälla! Snälla! Hon får inte vara arg. Sorry...

"Det visste jag", säger jag även om jag inte kom på det.

Vi sätter oss på en ledig bänk mot idrottshallen. En liten bit bort går två perssoner i 60års åldern med sin hund i raskt takt. Den obehaglig tysnad bryter ut. Något som jag inte gillar. Hon är min bästa vän. Detta ska inte hända. Det har aldrig hänt. Tysnaden håller i sig ett bra tag tills Emma öppnar munnen.

"Varför har du inte sakt något till mig?"

Jag suckar djupt.

"Tror du att detta var lätt?"

"Nej, jag tror precis som du! Svårt"

Jag nickar och ler. Det är underbart att ha en vän som förstår en precis. En som vet allt om en. Vet vad ens singnaler betyder. En vän för evigt.

Jag kollar ner på min silvriga klocka på min vänstra handled. Jag åker upp i en rasande fart och börjar springa.

Jag börjar min svenska om 2 minuter. Om jag kommer försent så kommer min svenska lärare döda mig. Jag har lovat att aldrig komma försent.

"Vad händer", skriker Emma efter mig.

"Kolla klockan", skriker jag tillbacka

Hon kollar ner på sin klocka och nickar svagt, ser jag i ögonfrån när jag rusar mot byggnad "G" till mitt skåp.

Emmas matte börjar 5 minuter efter mig svenska så hon kan ta det lungt.

Jag rusar in i byggnad "G" och bort till mitt skåp. Jag låser upp det och tar i min famn, sv-bok, block, läsboken, penna och sudd innan jag snabbt låser mitt tröga skåps lås och springer bort mot byggnad "B" till min svenska.

Jag rusar precis runt hönert när Marie låser upp sal BF101, en bit bort. Jag går med raska steg bort och in till min bänk på tredje raden mot fönstret.

"Vi ska läsa idag, så ta era böker och börja läs", säger Marie och sätter sig på sin plats längst fram vid hennes lilla bord.

Alla slår upp sina böker och börjar läsa. När det gäller Marie så måste man lyda. Så jag slår upp min bok "Mitt perfekta liv". Vad är ett perfekt liv? Det kan man fråga många gånger.

Jag slår upp sida "15" så långt jag kommit nu och börjar läsa.

När vi först träffades hade jag inte ens klarat av att någon kramade mig. Jag ville inte att någon skulle komma för nära. Så det här var precis vad jag ville ha- en kille som förstog mig. Men nu hände det ibland att jag längtade efter mer.

På flygplatsen sa vi adjö vid gatan. Hans föräldrar kramade om honom, sen gick de diskret bort till andra änden av äntsalen, ställde sig vid fönstret och tittade ut över landningsbanan och den stora, blå himlen som hängde över den. Jag lade armarna om Jason och drog in hans doft- sportdeoderant och aknemedel- djupt, så att den skulle räcka ett tag.

"Jag kommer sakna dig", sa jag. "Så mycket"

"Det är bara åtta veckor", sa han

Han kysste mig på pannan sedan, så snabbt att jag inte han reagera, på munen. Han drog sig tillbacka och såg på mig medans han höll hådare om min midja.

"Jag mejlar", sa han och kysste mig på pannan igen.

När de ropade ut nummret på hans flight och han försvann ner genom korridoren till planet stog jag kvar med hans föräldrar och såg efter honom med en klump i bröstet. Det skulle bli en lång sommar. Jag hade velat få en riktig kyss...

Jag kollar upp på klockan som vissar 11.15, alltså 5 minuter till lunsh. Ingen idé att fortsätta läsa. Jag kollar mig omkring eller rättare sakt år höger eftersom jag har fönster på vänstersidan.

"Ni har varit jätte duktiga att läsa, så vi slutar här", säger Marie och alla slänger ihop bökerna och går ut. Jag Går tillbacka till mitt skåp där Emma står lutad mot det. Så fort hon får syn på mig flyttar hon på sig och jag läger in mina böker och vi går mot matsalen med fisk på menyn. Fyy...

5 timmar senare:

Jag tar posten i brevlådan och låser upp mitt hus. Jag tar av mina skor, hänger upp min jacka, läger posten på bordet och kastar in väskan i mitt rum. Undra om Liam skulle känna igen mig om han såg mig. Eller, nej! Det var 6 år sen. Jag var så mycket mindre. Den Alice jag aldrig vill sa komma tillbacka. Men jag sitter nog på en plats där han inte ser mig. Men jag, jag måste se han. Han vet inte om att jag bor i Malmö nu. Jag borde ju i stokholm för 6 år sen. Undra hur han skulle reagera om han såg mig?

Liam´s perspektiv

Jag lägger försiktigt ner min lapptop i resväskan som ska ta mig till Malmö för första gången. Det ska bli trevligt. Ett helt nytt ställe. Jag lägger mina ihop vikta kläder över datan och jag lägger även i mina hår saker, Badkläder och mycket annart som inte ska vara med ine i planet till Malmö. Vi åker redan ikväll för vi ska även på några interviewer och annart smårt. Men det störrsta är nog den lilla konsären för "berg gymnasiumet" eller vad det hete. Min svenska är inte så bra som det var för 6 år sen när jag var tillsammans med Alice. Jag har tapat väldigt mycket. Jag gillar henne, men jag klarade inte av att jag var i england och hon i sverige. Därför gjorde jag slut. Jag vill säga något till henne. Varför vill jag säga. Varför jag gjorde slut? Men jag har nu Danielle som jag kommer sakna enormt som alltid när jag måste åka bort och hon vara kvar.

-------------------------------------------------------------------------------------

Part 2. Vad tycker ni? Själv tycker jag så där!

För er som inte visste, dialogerna kommer vara på svenska hela tiden för jag har jättedålig engelska!

3+ för part 3?

 

louise

5 augusti 2012 20:26

meer, skit bra!!:D

Rebecca Edvinsson

6 augusti 2012 11:09

Tack! Kommer

 

Anonym

5 augusti 2012 23:35

Jätte bra vill gärna ha part 3 snart!

Rebecca Edvinsson

6 augusti 2012 11:09

Det kommer snart:)

 

Johanna

5 augusti 2012 23:51

MER!

Rebecca Edvinsson

6 augusti 2012 11:10

Kommer

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag har nu tänkt att börja skriva lite. Det kommer handla om en tjej som heter Alice. Hon skriver dagbok om det som hände för flera år sen och det som händer.    Allt började år 1999 då hon var 3år. Hennes föräldrar blir mödade framför ö...

Jag håller just nu allt planera en novell men jag vet inte om den kommer än. Jag ska skriva en på Dayviewe.se snart, så vi får se om det kommer någon eller när den anndra är klar. Jag kanske ska ta bort denna blogg och bara använda Dayviewe.se. Jag h...

Hej igen! Jag har berstämt mig för att inte göra någon handling utan ni måste följa novellen eller rättare sakt ff:en. Själv skulle jag läst en ff som handlar om detta. Jag kan säga att det handlar mycket om sorg, känslor, kärlek och även något brå...

Jag har bästemt mig att göra en ny novell. För jag vet inte men det är bara så. Jag har tänkt ut hur den ska vara lite och ni ska få handling och veta lite om huvudperssonen så snart som möjligt. Planerar just nu. Jag hoppas det är okej? Är det oke...

Jag har så mycket nu och hinner inte med att skriva. Så jag tar nu en paus för att komma på lite mer idéer och för att jag hinner inte med att skriva så ni vet. Jag hoppas att ni gillar den och att ni vill fortsätta läsa även att det inte kommit någo...